En (in)redig jul...

Hej, mina vänner av lantlig inredning!

Alla inredningsfantasters stora högtid står ju äntligen för dörren!
Drömmandet börjar för mig redan under hösten...hur ska jag göra i år? Vad ska jag skapa?
Det är ju så roligt!

En pläd jag har virkat, som alltid åker fram till julen. Kottar plockade jag i massor tillsammans med min dotter en vacker höstdag. Sedan sprayade vi dem slarvigt vita och "frostiga". Tändsticksaskar brukar jag piffa med decoupage och lite olika sorters papper.

Autentiska, gamla pepparkaksformar-SÅ mycket julstämning!

Jag måste tillstå, jag älskar verkligen julen och allt som hör därtill.
Jag går in för den med hull och hår! 

 Men kommersialismen idag och stressen man utsätts för, inger mindre bra magkänsla. När det blir för mycket av allt...

Jag funderade lite på det där -vad är det som ger genuinitet åt den jul vi firar?

Och varför mår man inte så bra (i alla fall jag) av alla saker som ska inhandlas, lagas, sättas 

ihop och slås in? Och är inredningen verkligen vacker med alla saker som SKA fram, för att man alltid gjort så? Eller är det just de sakerna, fulla med minnen, som får vara lite fula för att man
 KÄNNER för dem?

En genuin julstämning för mig:

Nummer ett är ju givetvis de människor vi omger oss med, de vi älskar och vill vara nära, framförallt vi som välsignats med våra underbara barn!

Nummer två är för mig ändå smakerna, allt gott man lagar, bakar och lägger in. På köpet får man i hög grad julens alla underbara dofter...

...det blir Nummer tre...

Här har lillkillen tagit tillvara clementinskalen...:)

...Nummer fyra är naturen, som ger oss alla gåvor vi behöver för att skapa julen rent inredningsmässigt!!! Pysslandet med barnen är det jag alltid kommer att minnas från de finaste jularna. Jag tycker som de flesta andra att förväntan hos barnen och den stämning man bygger upp innan julen är det mest härliga med hela arrangemanget.

Hos oss börjar julen tidigt...för den är ju så raskt över sedan!

För mig är det inte så konstigt att julen smyger sig in i köket allra först, det är ju hemmets hjärta. Jag vill gärna svärta spisen och fylla burkar med godsaker som man får dregla över tills det är fritt fram. Dessutom förbereder jag genom att konservera och baka i god tid, jag vill ju njuta av denna tiden.
(Och vi som lever med värk eller sjukdom, vi får ta de dagar vi kan!)

Rustikt linne- jag älskar dess doft, den är något visst! Jag har flera löpare på metervara som jag rullar ut här och där. Naturlig linnefärg, tillsammans med vitt och dämpat rött, är ju alltid så snyggt! De finaste bonaderna och textilierna är ju de antika.

Rött är ju min lilla accentfärg hela året om!!!

...så det är ju inte svårt att komplettera upp med den färgen till jul. Helst ska det vara åt den brända och något rostiga, mörkröda tonen enligt mitt tycke. Alldeles för glad-rött gör mig orolig till sinnet, eftersom jag är ytterst känslig för olika färgställningar.

 Det är likadant med svart. jag säger som de riktiga impressionisterna; att riktigt svart "finns inte". När jag målar använder jag aldrig helt svart färg, den färgen ska blandas fram för att mjukna. Och i kombination med vitt ska man veta vad man gör, enligt min smak ska svart bara vara en dämpande accent.

Kammarljusstaken har jag gjort. Först lade jag ut den till försäljning, men sedan ångrade mig. De är fina överallt, söta på handfatet eller sängbordet.

Natur, enkelhet, stämning. Rustika och rejäla detaljer tillsammans med det lilla fina arbetet i julens prydnader, det är klart att julen inte kan vara annat än vacker!



Mitt bonnakök i juleskrud...

En extra gardinlängd landade på kökssoffan...en snabb make-over!

Gardinbyten är ett tungt moment, eftersom jag har upp emot 30 fönster och vissa fönster har därtill lite olika höjd i vissa rum. Det blir så i ett 200 år gammalt hus som har sina sättningar i timret. 

Men till min lycka fick jag hjälp av min man att stryka och hänga upp en del gardiner, för det är ett digert arbete. Och ett fint knep om man vill ta en genväg, det är att hänga en liten buxboms- eller lingonkrans på sin vita gardinlängd och vips! blev den "julig". Eller om man har ett vackert julhänge i metall, det är också väldigt snyggt.
Så i år -inga julgardiner i varenda rum, utan lite mera lagom. Något fönster har bara en fris ovanför sig, och det hjälper till att forsla in det lilla ljus vi får denna årstid!

Ibland hänger jag löpare över spegeldörrarna...

Även gästerna ska ha sitt lilla välkomnande mys!

...det är ännu lite tidigt att ta in grankvistar, jag har bara några i köket för de hinner ju börja barra. Jag brukar dra upp och sätta små ung-granar i glasvaser, det är fint! Och så blir det ju gallrat lite i vår skog till på köpet;)

Som jag skrivit förut, så undviker jag allt vad plast heter (även om det blir lite extra jobb med andra material), men det finns några få undantag. Ett är att skaffa sig lite artificiella växter dit in där ljuset inte når. Så jag har ett gäng att ta fram var år och det bidrar ju inte till "slit och slänget" heller, eftersom det återanvänds. Har till exempel en amaryllis som är mycket verklighetstrogen. Buxboms- och lingonkransar kan man ju konservera med ett speciellt spray och rönnbär kan man sätta att dra i glycerinlösning så håller de sig fina (det är min mammas tips!).

De tjocka och mycket varma ullfiltarna är mycket gamla och enligt mig i en kvalitet man
sällan hittar idag.
Jag hade turen att ramla över två likadana i en kuriosabutik.

Loppis-ljuskoppar som jag fixat upp med lite silver och vitt...

En gräll, röd-gul och grön liten kyrkby blev struken med Vintage Paint i två vita nyanser. Den blev mycket söt i mitt tycke. En gammal mjölsäck vilar tung på sittpallen, som egentligen är en pianopall.

Bara en rostig burk -hur snyggt är inte det? Jag har samlat konservburkar som fått stå ute och rosta under den regniga sommaren som gick. De ska fyllas med många hyacinter. Så något gott kom ur allt regn, förutom att jag mitt i sommaren fick en försenad leverans av gammaldags rosor, vissa barrotade! Och tack vare regnandet klarade de sig och växte för fullt hela hösten.

Alltid något på gång i ateljén. Denna gång en pall som ska få åldras behagligt genom färg, slipning, färg och slipning och lite handmålad text...jag får öva mig i att inte ha allt tillrättalagt för det är ju själva idén, att ha ett kreativt stök. Idag kommer barn på besök så det ska bli riktigt roligt att ha 6 ungar som klabbar, limmar, river, klipper, knyter, målar och degar!!!

Jag slänger aldrig kartongrör av den typen på bilden, såna som man har småplanscher eller chips i. De är snygga att klä om till olika sorters förvaring, till exempel som denna som jag har olika stickor i... En av mina pojkar har över ett tiotal rör att sortera olika legodelar i. Vi målade dem sobert grå och satte en bild på varje som visade vad de innehöll.

Nä, det är inte riktiga orkidéer men porslinsblomman orkar ju klättra till ljuset...

En bit bark eller näver kan vara så fint...

Ja, det var allt för denna gång. Julstökandet fortsätter och jag kommer tillbaka.
Tills dess en kram till er som läser!

//LantFrida