tisdag 31 maj 2016

Måne, målarmani, mandragora och mysbarn...!


VÄLKOMMEN JUNI!

Var nu så snäll och var inte för het, skynda långsamt och låt trädgården dricka sig riktigt otörstig på mysiga sommarregn innan den långa, varma perioden kommer...

Jag tror på somrar som varar in i september, då med hög luft och fantastiska scenerier.
Jag hoppas, är väl egentligen det rätta ordet. Stark värme är lika lite min vän, som kyla.
Fibromyalgi och ledvärk blir mildare med värmen, men blodcancerns djupa värk är konstant och sjukdomen gör mig hemskt medtagen, jag undviker verkligen solen så mycket jag bara kan!

Jag har mina små knep, som att plantera på natten, plocka blommor på kvällen och vattna på morgonen...alla sätt som funkar är ju bra!


...älskar rosenplister, både den rosavioletta och den vita sorten...
Jag har frösådder på gång, många örter, och de mest spännande i år blir alruna och vit röksalvia 
(den är ju verkligen på tiden att jag skaffar mig!). 
Inte de lättaste att lyckas med, någon av dem, har jag hört -så hoppas, hoppas...!  


Här trollas det och pysslas, i princip varje dag. Nu har jag fixat en egen facebooksida, som heter "Hvitahexans lantliga inredning". Jag behöver inga saker -men jag behöver skapa!
Det trillade in beställningar på en gång, så himla roligt! 
Den tredje september blir det också en stor loppis på min gård, ute i ladan, som jag ska ha tillsammans med två av mina kompisar (vi hjälps åt för att orka). Men det är alltså bara vid det tillfället som folk får "poppa förbi"! Jag är inte så förtjust i att ha främmande folk som stannar till hos mig hipp som happ! Ibland mår jag ju jättedåligt i mina sjukdomar.


Handarbete är omsorg och kärlek! Så vackert, så mycket möda bakom -vi bara måste ta vara på det!


Hittade en ny loppis för några veckor sedan. Det blev tre kap den dagen; en jättestor tallrikshylla som jag nu har gjort i ordning till vårt matrum, en bordsmangel (ååååååå....nymanglat, vad jag har längtat!), samt detta gamla blombord. Det var sjaskigt i färgen men jag föll direkt och tycker att det blev riktigt fint efter lite kärleksfull behandling. Frisen nedtill blev pricken över i:et! Den hade inte hittat sin plats på ett helt år, och nu var det klockrent, den passade på pricken.

  

Några saker jag fixat på sista tiden... Trådrullehållaren blev ju rätt söt med lite piff, och förvaring för spets och tråd kan man ju verkligen inte få för mycket av. Träskorna var bara för söta, de kunde jag inte motstå! Det är exempel på sådant som jag säljer på min sida.




Lycka är att gå ut i trädgården i skymningen och plocka in några doftande kvistar eller sätta ihop en bukett...tycker allt doftar mer i skymningen, är det inbillning? Eller tycker någon mer som jag?

Det är i alla fall en speciell känsla på kvällen, när det tystnar omkring en, nästan allt utom fåglarna (och lite brakande läten från de stora djuren som rör sig i skogen). 
Lugnet och fridfullheten infinner sig.


Stella redo för maskerad-disco...i sista minuten bestämde vi oss för att hon skulle bli en Sibylla med kort att spå i (och mörkt hår!). Min söta gumma!


Här är Mio på hugget under matchen i helgen som gick. Glad att jag orkade följa med den här gången, och ta lite kort! Både Neo (12) och Mio (11), spelar fotboll.
Snart ska Viggo börja också, han är 6 år nu.


En natt då jag inte kunde sova gick jag ut i trädgården och planterade. 
Magisk måne!


Nu kommer det...varje dag är det något nytt som slår ut. Igår kom de vita, höga nävorna och blåklinten, idag började irisarna blomma.
Idag sänkte jag ner vita näckrosor och några renande vattenväxter här. Hoppas det blir fint. Dammduken måste ju döljas lite mer, den är sannerligen inte vacker, usch och fy -så ful. Men det är upp till min gubbe, jag kan ju inte lyfta någonting. Väntar tålmodigt...!


Härligt när det är nykrattat!


Välkommen-skylten är textad på en gammal drivvedsbit från Vättern.



Tvättstugan är nu lite opraktisk att tvätta i, hihi...varenda yta dignar nämligen av örter på tork. Provar några nya växter i år också och har friskat upp minnet genom att läsa en bra, ny örtabok. Ska ta tillvara rosenrot och valeriana, dem har jag inte skördat tidigare år. Vänderoten sprider sig kopiöst, kan bli lite väl invasiv tror jag, så den låter jag för allt i världen inte gå i blom.

Årets första rabarberpaj är avnjuten och jag har ett storkok rabarbersaft som står och drar i kallskafferiet. Godaste saften jag vet! Och barnens solklara favorit! Undrar om man kan göra isglass på den, det borde bli jättegott!?!

Hoppas ni har det skönt i försommaren. Nu springer dagarna mot skolavslutning och sommarlov. 


Ha det så gott!

Kram/Frida






söndag 8 maj 2016

Vit inspiration...



Hej alla godingar, hoppas det är bra med er! Nu kom äntligen våren, lagom precis efter Beltane.
Här är min övre hall i eftermiddagssolen. Älskar dessa ljusa plankgolv, trots att det är en del att hålla rent efter fyra älskade ungar! Det är smällar man får ta när man är (för alltid) förälskad i den lantliga, ljusa stilen. Den är mitt intresse, en källa till skaparkraft för mig, ja en livsstil!!!


En fransk-inspirerad ljusstake gör sig väl var som helst?


En liten söt skylt är ju lätt att göra:)


Älskade antika vintagebroderier


Unnade mig en ny ampel som jag tyckte väldigt mycket om. För mig är amplar inget som bara är på modet, jag har alltid haft flera blomamplar hängandes inne! Tycker inte så mycket om trender, som ni vet vid det här laget. Den här tyckte jag mycket om, de andra jag har är ärvda efter farmor och så har jag fått någon av min mamma och hittat någon på loppis.


Skåpet fick ju naturligtvis inte vara grön-beige mer än i 2 1/2 vecka...Trodde jag kunde acceptera det, men icke. Har så smått insett att jag blivit lite påverkad av magasin och dragit mig för mycket åt både det franska, det sockersöta och industristilen. Nu håller jag på att rensa ur hela huset, sakta går det, men ändå! Jag vet ju vad jag gillar, den stilen som är min, och den är helt enkelt:


 VIT, RUSTIK; LANTLIG OCH OMBONAD!

 Accentfärgerna är varmgrått, som jag alltid älskat, alla naturens färger och en liten, liten gnutta rött på broderier och sådant. Det känns så skönt att hitta tillbaka till mig själv, ett tag gick jag runt och var missnöjd (jag är otroligt lättpåverkad av färger och av detaljer)...det var för mycket mörka saker, även om de var naturligt mörka, och det var för mycket sockersött liksom för mycket franska inslag med madonnor och liknande. DET ÄR INTE JAG! Jag är ju för tusan wiccan, ska jag ha madonnor överallt? Nej. Så nu hittar jag hem igen och det känns jätteskönt. Jag som trodde att jag inte kunde påverkas så lätt, det gjorde jag visst ändå!


Älsklingsskåpet blev vitt inuti i veckan. Hela ateljébordet är fullt av saker som jag håller på att måla om. Härligt! Älskar att alltid ha något på gång, det ger en så underbar känsla inombords.

Som ni kanske vet så är jag sjuk och har väldigt, väldigt ont. Att fortsätta att skapa tar mycket längre tid nu, jag får ibland be om hjälp och jag får planera noggrant för att använda så lite energi som möjligt - men det är ofta vad som håller humöret uppe. När jag går in i mina projekt glömmer jag hur dystert livet kunde vara.
Så länge jag kan ska jag hålla i mina penslar!



Ha en riktigt skön och härlig söndag!

Kram från Frida "Lantfrida"


Ps. På Instagram: lantfrida